maybe I want none of you, maybe I want all of you
Igår erkände jag mycket saker för någon. Saker jag nog borde ha hållit för mig själv så länge som möjligt, för evigt kanske. Jag berättade i allafall de sakerna och som vi alla vet så är gjort alltid gjort. Allting ligger uppe på bordet nu och jag är satt i en helvetes situation, jag satte mig själv i en helvetes situation.
Alla säger till mig att man aldrig kan rå för hur man känner och vem man känner för, men jag skyller ändå mig själv för allt det här. Jag borde ha hållit mig undan från allt. Jag borde ha varit den tråkiga, torra Lina som jag brukade vara förr i världen. Fast det vill jag ju egentligen inte.
Nej, jag tänker inte ordagrant skriva ut vad det var jag berättade och för vem, men jag kan säga så mycket som att det är situation som aldrig inträffar i verkligheten. Det är O.C skrivet över hela grejjen.
Jag hatar det.
Det bästa just nu är nog om jag fortsätter som vanligt, trots att det kommer bli svårt för mig, men jag har ingen rätt att göra det som känns bäst för mig just nu. Jag måste sluta vara så jävla självisk och offra mig för någon annans lycka åtminstone en liten smula. Så det tänker jag göra nu.
Det kommer bli en jobbig sista månad.

Skriv kommentar