I have to quit you, baby
What a night. Jag har inte känt mig så glad och lyckligt lottad på länge. Hela staden gungade, alla skrattade, alla pratade, alla dansade. Det var one hell of a night of mayhem och jag var den centrala punkten i mitt liv igen.
Det är så det ska vara, och det bästa av allt var att inga tankar vandrade omkring som de alltid brukar göra annars och jag var omgiven av människor jag mår bra tillsammans med. Vänner, bekanta, whatever.
Natten led mot sitt slut och jag kröp hem, la mig med kläderna på och somnade med ett leende på läpparna hemma hos den bästa Emma jag vet och vaknade upp med samma rus i kroppen och exakt samma leende på läpparna.
Jag behöver inte mer än det här. Jag trodde att jag gjorde det, men jag har ändrat mig nu.


